Jag kom först i kontakt med Thomas Ott av en ren slump. Jag var nere på min favoritbokhandel (Uppsala English Bookshop, om någon är intresserad) då de hade ett rea-bord med Penguin Classics Graphic Deluxe Editions. Tvärtom vad talesättet säger så dömer jag gärna boken efter omslaget, så jag botaniserade gladeligen bland de vackra utgåvorna. En bok som fångade min uppmärksamhet mer än någon annan var utan tvekan We have Always Lived in the Castle av Shirley Jackson. Den visade sig också vara en av de absolut bästa böcker som jag någonsin läst alla kategorier, men det är en annan historia. Vad som är intressant i sammanhanget är att den hade ett omslag av Thomas Ott, vilket huvudsakligen var vad som fick mig att plocka upp den överhuvudtaget. Såhär ser det ut:
Har ni någonsin sett ett så effektfullt bokomslag? (Om svaret är ja så har ni antingen fel eller ljuger.)
Sedan så tänkte jag inte så mycket mer på Thomas Ott på ett tag, förrän jag fick ett seriealbum med titeln Numret 73304-23-4153-6-96-8 i födelsedagspresent av en vän. Jag brukar vara skeptisk mot baksidestexter men baksidestexten till det här seriealbumet sammanfattar faktiskt albumet bättre än jag antagligen skulle kunna, så jag tänker helt fräckt citera den rakt av:
"Efter att just ha avrättat en dödsdömd i elektriska stolen, hittar en bödel en lapp med ett nummer som består av femton siffror. Numret kommer att spela huvudrollen i denna berättelse om förgänglighet, återfödelse och den eviga cirkeln av liv och död. Historien är en svartvit bildberättelse utan ord utförd på skrapkartong av den schweiziske serietecknaren och konstnären Thomas Ott."
Se där, den fick dessutom med en kort beskrivningen av konstnärens stil och bildmedium. Fint, besparar mig lite arbete.
Skämt åsido, inte nog med att det är en intelligent, mörk och rent hypnotisk historia som Ott har vävt samman i Numret, han är också en mästare i visuellt historieberättande och en stämningsskapare utan motstycke. En av Otts inspirationskällor är just stumfilm, vilket märks tydligt både i tempot och uttrycksfullheten i hans karaktärer. Dessutom så är det något med Otts skapande, någonting i hur han använder skuggor och kontrasterna mellan mörker och ljus, som helt enkelt är så slående att det inte kan undgå att fånga en.
Men för att anamma ännu ett gammalt talesätt, en bild säger mer än tusen ord. Snarare än att försöka beskriva Otts bilder tycker jag att ni ska ta er ner till något lämpligt bibliotek eller bokhandel och leta upp Numret 73304-23-4153-6-96-8 eller Cinema Panopticum. (Eller om ni är lata kan ni bara bildgoogla honom, men jag rekommenderar varmt att leta upp albumen oavsett.)
För övrigt: Hur har den här den här människan inte en engelskspråkig wikipedia-sida? Skandal!
